,

Ja kommer aldrig kunna smälta det,
Ja kan inte fatta det, de har snart gått ett halvår sen två vackra otroliga skapelser lämna mig ensam.. Lilla Kruse, livet vart så svårt. Inte ens 6 månader fick han, grym värld vi lever i. De finns så mycket ja önskar ja fick ogjort. Vackra Sorba, de är svårt att fatta att ni aldrig mer kommer tillbaka. Ja kämpade för er, ni va min vardag. Allt brast, en dag sa de bara stopp. Och nästa fick du lugnt lämna de här helvetet. Ja, va ska man säga. Livet är fruktansvärt jobbigt. Ja gick till skolan ändå, Tisdagar var bäst, dubbla bildlektioner, där fick man vara den man var. Folk var så upptagna då så dom la inte märke till en, o de va skönt. Ja kan inte fatta det, hur kunde allt bli så fel? Ja lever för er, för er som inte fick chansen att själva göra det!