För hur mycket du än försöker, slår dom ändå ner dig till marken. Minnena dödar, räddar och gör allt bra, men ändå till ett helvete. De är allt som finns kvar, vissa bra,många dåliga. Dom dåliga påminner en alltid, och man glömmer lätt bort dom bra. Ja vill inte leva i de förflutna. De som är gjort är gjort. Ångrar så otroligt mycket, fick ja bara en chans till. Tanken slår en ju hela tiden, 24 timmar om dygnet. Tänker och funderar, är de verkligen värt de? De känns inte längre som de, dom va ju min guldkant i vardagen. De va ju dom som fick en att aldrig ge upp, fortsätta kämpa. För en dag skulle de ge resultat. Bita ihop, även när de va som värst. Men.. utan dom känns allt tomt. Ensamt, världen är så kall. Dom värmer mitt hjärta. men själen skriker ändå, paniken och allt. De går inte.Ja vill, men de tog mitt allt. Döden. Döden tog mitt allt, dödade min själ. Släckte allt hopp, allt kämpande. För inget. Ingenting alls. Bara dålig skit, ett rent helvete. ja undrar, och funderar. men får aldrig några svar. Ingen har svaren ja söker. Livet är en ända uppförsbacke, med motgångar och sorg. Och jag, jag är trött på de. De är inte värt de, vad dom än säger. Livets mening, är en lögn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar