kill me.

Uppgivet läge
Besök hos sjukgymnasten idag. Lät helt okej till en början, hon gjorde ett tränings schema som innehåller hantlar & skivstång och sånt där, varje dag. Jo de kändes helt okej & så kollade hon hur mycket rörlighet jag hade. Någon töjning ville hon inte göra utan tyckte i stället ja skulle träna på ett annat vis & fixera handleden i dags arbeta, hela tiden. Så nu ska ja gå runt med tejp här och var för att komma ihåg att inte röra handen i ett visst läge. Kul. Och så nämnde jag att jag åker Bräda & vill bli hovslagare. Brädan kunde ja nästan glömma, bekymrad min fick hon. De rekommenderade hon mig inte till att åka.. Men ja ska köpa handleds skydd & så försöka åka lite försiktigt. Hovslagare kunde jag nästan totalt glömma, de skulle bli jävligt svårt sa hon. Att man aldrig kan få vara lite lycklig? Så jävla uppgiven nu, man kan ju inte göra något utan att allt krossas. Va fan ska de nu bli med mig? Drömmar borde inte få finnas.